TEXT: Matilda Nilsson, BILD: Karina Brozinic
Bakgrund
Gröna tak har varit i ropet ett tag nu, men är fortfarande ett ganska nytt fenomen. Allt från tunna mattor med fetbladsväxter till stora ängar med perenner eller hela trädgårdar med buskar och träd kan anläggas. Bristen av markutrymme i städer var en stor anledning till att gröna tak utvecklades. De senaste åren har även gröna väggar kommit i bruk, eller så kallade vertikala trädgårdar. Liksom gröna tak har de fördelen att ta i anspråk en yta som inte konkurreras av några andra starka intressen, som väg- och husbyggnationer.
Gröna väggar har egentligen odlats under lång tid, genom användning av klätterväxter eller hängande krukor. Odlingssubstratet har oftast varit jord och det är just detta faktum som gör att de vertikala trädgårdarna som utvecklas nu känns så nya och intressanta. Jord i sig behövs inte för att växter ska trivas, men det behövs någon typ av substrat att ta upp vatten och näring. I ett poröst filtmaterial kan rötterna utvecklas och vävas in i materialet. Filt tar upp och håller vatten bra, vilket gör den till ett utmärkt odlingssubstrat. Så länge tillgången på vatten och näring finns så frodas den gröna väggen.
Tillvägagångssätt
Den jordlösa planteringen har en konstruktion med rinnande vatten, innehållande svag näringslösning. Växterna kilas fast i små fickor av filt och ett bevattningssystem installeras, kopplat till en pump så vattnet cirkulerar. När vattnet pumpats upp till väggens högsta punkt sipprar vattnet ner längs väggen med hjälp av tyngdkraften, och samlas i en behållare. En enkel droppslang kan placeras horisontellt längst upp på växtväggen.
Väggen kan vara en fristående konstruktion i en trädgård och den kan placeras både inne och ute, med olika växtval som följd. Växtväggen kan också placeras på en befintlig husvägg eller på en innervägg i en byggnad. Extra växtbelysning kan behövas för växtväggar inomhus.
Den gröna väggen byggs ofta upp av ett ramverk i metall, för att komma ut från husväggen en aning. På denna metallram monteras en fuktspärr bestående av kraftig PVC-plast. På plastlagret monteras sedan två lager filt med hjälp av häftpistol. Filtmaterialet är oorganiskt med hög kapillär förmåga (sugkraft) så att vatten lätt kan förflyttas. Filten är dessutom porös nog för att rötterna ska kunna spridas genom materialet. I det yttre lagret filt skär man sedan ut små snitt där växterna sätts in. Rotklumpen häftas fast så att den sitter tätt i den lilla ficka som bildas mellan filtlagren. Växterna bör ”planteras” riktigt tätt för ett snyggt resultat.
Inspiration
En känd föregångare inom gröna väggar är fransmannen Patrick Blanc. Se hans mästerverk och läs mer om gröna väggar på verticalgardenpatrickblanc.com
Patricks kreationer har noga uttänkta mönster baserat på växternas olika bladfärger. Mycket inspirerande både för moderna växtväggar och mer traditionella trädgårdar.
Patrick förklarar att så länge tillgång på vatten är kontinuerlig, som i regnskogar med daglig nederbörd, så finns växter som lever naturligt utan jord på klippor, stammar, stenar och andra material. Denna förmåga används i de vertikala trädgårdarna.
I Sverige ökar användningen av de gröna väggarna. På Älvsjömässan i Stockholm finns en stor inomhusvägg att beskåda. Andra väggar finns bl a hos Uppsala konsert och kongress, Gustavsbergs vårdcentral, Filippa K butiken på Grev Turegatan i Stockholm, samt Hedentorp plantskola i Ängelholm.
Gör en växtvägg själv
En liten vägg kan enkelt handvattnas. Placera gärna ett uppsamlingskar under väggen, där vattnet också kan förvaras och brukas flera gånger. Då slipper man installera ett fungerande pumpsystem. Glöm inte att tillsätta näring i mycket låg dos, eftersom näringsvattnet tillförs dagligen behövs inga stora mängder. För större väggar är det helt klart enklare med ett pumpdrivet bevattningssystem än att handvattna.
Ingen jord behöver egentligen tillsättas i filtfickorna, men eftersom växter ofta är odlade i jord så finns en del jord i rotklumpen. Det enklaste är att platta till rotklumpen och häfta fast den mellan filtlagren som den är. Om växten befinner sig i viloperiod, under höst och tidig vår, kan man ta bort en hel del av jorden och en del av rötterna. Då kan man plantera tätare och skapa en lite jämnare växtvägg, eftersom stora rotklumpar ger ett lite buckligt resultat. Under sommaren är det viktigt att inte slita av några rötter eftersom växten befinner sig mitt i tillväxtfasen.
Växtväggen kan placeras inomhus eller ute i trädgården, till och med på balkongen eller uteplatsen. Den kan utgöra dekorativa och effektiva rumsindelningar, precis som spaljéer med klätterväxter. En växtvägg över badkaret kan vara en mäktig inredningsdetalj. Bara fantasin och några tekniska detaljer sätter gränserna.
Publicerad: 2010-01-16
Tips om du vill läsa vidare:
Green Fortune och Vertical Garden Design är två företag som bygger gröna väggar inomhus.
På Folke Günthers hemsida finns mycket intressanta beskrivning om vertical odling, liksom hydroponisk odling (med näringslösning istället för jord).
Allt om Vetenskap har en rolig artikel om grönsakodling på skyskrapor.